When everything feels like the movies, you bleed just to know you're alive

Idag fick jag än en gång bekräftat att det inte finns några lyckliga slut.
Det kunde ha varit en filmscen.
Den där scenen när hon går ut i regnet med tårarna strömmande ner för kinderna och tror att hon aldrig kommer att få se honom igen. Och han sitter kvar och ser henne försvinna. Men alla som ser filmen vet att dom kommer få varandra i slutet, för det är så det ska vara.
Ikväll utspelade sig den här scenen.
Men det fanns ingen publik och det fanns ingen som kunde säga att dom kommer att få varandra. Det var ingen scen ur en film, det var verkligheten.
Och dom kommer inte att få varandra i slutet.

The places that you've come to fear the most

Det var flera månader sen jag var där senast. Då var jag rädd, ville inte vara där.
Det som en gång varit en av mina favoritplatser hade blivit en plats som jag avskydde.
Nu hade flera månader passerat och jag var inte rädd längre. Men det kommer ändå aldrig någonsin bli min favoritplats igen.

I miss the colours of the world

Idag har jag bara träffat människor som ser världen i svart och vitt.
Jag skulle vilja ändra deras uppfattning, för det finns så mycket mer...

Are you true?

Jag undrar vilka personer som verkligen älskar mig. Det finns dom som säger att dom gör det, men väldigt ofta tvivlar jag på det - för det känns bara som tomma ord. Som att dom säger det för att dom måste, för att dom tror att det är det jag vill höra.
Sen kan man ju fråga sig vilka jag älskar. Hur många älskar jag för att jag känner att jag borde och hur många älskar jag utan att känna att jag måste?

Does it even exist...?

Vad är familjelycka?

A good day for once

Igårkväll fick jag ett sms där det stod "Jag saknar dig".
Det har jag levt på hela dagen.

One night to be confused

Gårdagskvällen var förvirrande, men samtidigt helt underbar. Och minuterna i köket precis innan midnatt är helt oförglömliga.
Det var dom, det var dansen och det var José González fantastiska cover av Heartbeats.
Och någonstans var det även jag. Och jag fick se hur två människor som har förlorat så väldigt mycket äntligen fann lite lycka

Here I go, scream my lungs out and try to get to you

Du lyssnar aldrig på vad jag har att säga. Innan jag ens har hunnit öppna munnen har du vänt dig om och börjat gå. Jag vet inte vad jag ska göra för att få dig att lyssna, för nu känns det verkligen som jag har provat allt...

I'd pull a sunshine story in the pouring rain

Trots att jag sa att jag mådde bra såg hon hur jävla dåligt jag mådde.
Och jag är så obeskrivligt tacksam för det.

One word would've been enough

Vi passerade varandra på en halvmeters avstånd, men du sa ingenting.
Det har gått tre år sen jag såg dig senast, trots det så var du tyst. Vår vänskap var komplicerad och vi bråkade mer än vi var sams, men jag tror att det var det som var charmen med oss. Tre år har gått sen sist jag såg dig, men jag fick inte ens ett "hej"...

Without music, life would be a mistake

Jag kunde inte beskriva det. Det gick inte, trots att jag försökte. Orden räckte inte till. Vi satt ute i regnet på en parkbänk och han frågade vad musik betydde för mig. Han fick inget vettigt svar, för jag kunde inte komma på det. Jag har fortfarande inte kommit på det...

Have you ever been alone in a crowded room?

Hela den här dagen var det som om jag inte fanns. Jag såg dom, men dom såg inte mig.
Och när dom inte såg mig såg jag så mycket mer. För jag hade tid att se. Ingen såg att jag såg. Idag fattade jag för första gången vad det är för skillnad mellan att titta och att se.

Things change

Jag sa att jag aldrig skulle skaffa en blogg. Aldrig någonsin. Men nu har jag gjort det ändå av någon outgrundlig anledning. 

RSS 2.0