Please, please, please, let me get what I want

Dom sa att jag inte skulle vilja veta om jag visste vad det handlade om, men varför skulle jag fråga om jag inte ville veta?

Dom tror att dom gör mig en tjänst genom att inte berätta något, men jag har skaffat mig tillräckligt mycket livserfarenhet för att veta att världen inte är en underbar plats och att människor gör idiotiska saker. Problemet är att när dom ser mig ser dom den lilla tjejen som jag har varit, men deras bild överensstämmer inte med verkligheten. Jag förtjänar att veta, och om dom inte tänker berätta det för mig får jag väl ta reda på det någon annanstans. Jag vet att dom har goda intentioner, men föräldrar vet inte alltid vad som är bäst för sina barn..

Utkast: Juni 3, 2010

Hon frågade mig hur jag hade upplevt dom senaste åren.
Och det var så svårt att svara på det då. Det var så mycket som ville ut att jag inte kunde komma på något att säga. Men nu vet jag.
Jag är så obeskrivligt glad över att dom såg mig. Att dom såg vad jag var kapabel till.
Dom kunde se bortom den blyga tjejen som satte sig längst bak i klassrummet för att slippa synas.
Det var ingen som hade gjort det tidigare, och jag är så oerhört tacksam för att dom kunde det.
Trots allt positivt så är det skönt att allt är över. Stundtals känns det som att det jobbiga har fått så mycket mer plats än det härliga. Jag hoppas att en av världens finaste hade rätt när han sa: "Det är nu allt börjar. Och allt kommer att bli så jävla bra!"


It's time to do everything

Den senaste veckan har spenderats i Göteborg.
Det var inte planerat att jag skulle åka dit, det bara blev så.
Jag flydde från allt jag inte orkade med, jag var inte tillräckligt stark för att stanna.
Trots att Göteborg var helt fantastiskt är det dags för mig att ta tag i saker och ting. Jag måste. Innan allt blir ännu värre.

RSS 2.0