Round and round

Det spelar ingen roll åt vilket håll jag vänder mig, överallt ser jag sönderstressade människor som gör allt för att hinna med saker dom inte vill göra och som skriker på personerna runt omkring för att få avreagera sig.
Någon har en arbetsuppgift som måste vara klar innan veckan är slut, men som man inte har kunnat färdigställa för att man har varit sjuk. En annan har panik över ett prov som kommer att avgöra slutbetyget och en tredje letar efter den ultimata födelsedagspresenten - är inte födelsedagspresenten perfekt vill han inte ge henne något alls.
Mitt i allas stress står jag och kunde inte bry mig mindre om allt som jag egentligen borde stressa upp mig för. Total likgiltighet.
Jag har spenderat så mycket tid åt att få allt att gå ihop, men nu har jag insett att det inte går att fixa. Inte ens om jag bara sover tre timmar per dygn får jag tiden att räcka till, så jag orkar faktiskt inte ens försöka längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0